Svenska Läkaresällskapet arrangerar den 14-15 november 2017 mötet "Framtidens Medicin & Hälsa", ett helt nytt forum för läkarkåren. Mötet hålls på Stockholm Waterfront. Vårdens viktigaste framtidsfrågor kommer att diskuteras i provocerande debatter, tankeväckande diskussioner och interaktiva samtal.
Multipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, dvs. hjärnan och ryggmärgen. Det finns idag ingen behandling som botar sjukdomen, men läkemedel bromsar sjukdomsförloppet och lindrar besvären. Svenska Läkaresällskapet utlyser nu tack vare en ny donation av Hildegard Machschefes medel för forskning om MS. SLS medlemmar kan söka forskningspengar senast den 20 juni.
Svenska Läkaresällskapet höll sitt fullmäktigemöte, den årliga beslutande församlingen, i veckan. En ny delegation i medicinsk kvalitet inrättas för att bättre följa dessa frågor, årets hedersledamöter utsågs liksom nya ledamöter i nämnd och valberedning. Inspirerande debatter om medlemsfrågan och förslaget till nytt idépolitiskt program avslutade dagen. Mer om verksamheten på www.sls.se
Delprojektet inom Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt, "Stark för kirurgi – stark för livet", visar i en aktuell analys att postoperativa komplikationer minskar vid livsstilsförbättringar. Även tidsbegränsade rök- och alkoholstopp i samband med ingrepp visar effekt.
Svenska Läkaresällskapet frågar sig varför inte Socialstyrelsen, i sin senaste rapport om behandlingsmetoder vid depression och ångestsyndrom, nämner något om den goda effekt fysisk aktivitet har som behandling vid dessa sjukdomar. Särskilt som man i sitt kunskapsunderlag kommer fram till att det finns vetenskaplig evidens för detta vid lindrig till måttlig depression.
Läkaresällskapet har tillsatt en arbetsgrupp för att belysa hur första linjens sjukvård kan stärkas. Den friska befolkningens tillfälliga behov av hälso- och sjukvård måste kunna tillgodoses på ett resurseffektivt sätt så att nödvändiga resurser kan fördelas för att möta behovet av kontinuitet och samordning för patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd.
Värdebaserad vård – en oprövad styrmodell som saknar tillräckligt vetenskapligt stöd och bryter mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning – införs på bred front i svensk hälso- och sjukvård. I en skrivelse till Rådet för styrning med kunskap efterlyser Svenska Läkaresällskapet en evidensgranskning av organisationsmodellen.
Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd konstaterar i ett gemensamt uttalande att läkares och sjuksköterskors medverkan till tvångsmedicinering i samband med avvisning eller utvisning av utländska medborgare strider mot professionsetiken. Eventuell medicinering ska ske efter läkares ordination och i samråd med patienten.
Vård på distans – telemedicin – har snabbt gått från pilotprojekt i glesbygd vid kroniska sjukdomar till något som alla svenskar kan ta del av. Digitala vårdtjänster ger patienter nya möjligheter att få kontakt med vården. Men det är inte gratis. För bästa kostnadseffektivitet och patientnytta behövs uppföljande forskning inklusive hälsoekonomisk analys, konstaterar Svenska Läkaresällskapet.
Ingegerd Johansson, neuroradiolog vid Linköpings universitetssjukhus, donerade förra året omkring 15 miljoner kronor till Svenska Läkaresällskapet för forskning om den reumatiska sjukdomen SLE. Läkaresällskapet har nu beslutat hur det viktiga bidraget till reumaforskningen ska användas, till projektbidrag och till stöd för nätverksarbete kring SLE-forskning. Mer information finns på www.sls.se.
Svenska Läkaresällskapet, Vetenskapsakademien och SBU har tagit initiativ till ett gemensamt idéprogram om den framtida universitetssjukvården som ett nav för kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården i landet. En inledande workshop hålls på SLS 23/2.
Vi måste vända den utveckling vi sett i hälso- och sjukvården de senaste decennierna. Det är hög tid att göra upp med NPM skriver Läkaresällskapet i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag. Nu kraftsamlar Läkaresällskapet kring tre områden – avgörande för en patientorienterad och behovsstyrd hälso- och sjukvård – baserad på etiska principer och utformad på professionella grunder.
