Dödsfall på grund av vårdrelaterad infektion är ämnet för årets Lennanderföreläsning den 26 mars på Läkaresällskapet. Anders Johansson, infektionsläkare i Umeå och årets Lennanderföreläsare, frågar sig varför läkare pratar så lite om att det i Sverige dör fler av en vårdrelaterad infektion än i trafiken. Särskilt idag när vi vet mer än någonsin om fungerande metoder för att minska risken.
Svenska Läkaresällskapet lanserar på måndag rapporten ”På väg mot bättre och mer jämlik hälsa”, en sammanfattning av arbetet inom Levnadsvaneprojektet, som pågått sedan 2012 på uppdrag av Socialstyrelsen. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för att implementera de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet har varit framgångsrikt.
Läkaresällskapets Preventionsdag måndagen den 4 februari lyfter aktuell forskning och goda exempel på hälsofrämjande insatser för en god och jämlik hälsa. Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt redovisar sitt framgångsrika arbete i rapporten "På väg mot bättre och mer jämlik hälsa". Preventionsdagen vänder sig till dem som redan arbetar inom området eller vill lära sig mer.
Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 visar att levnadsvanearbete leder till förbättrad hälsa genom att förebygga och behandla sjukdom. Kostnaden för preventionsarbete är låg jämfört med många andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. SLS arbetar genom Levnadsvaneprojektet med frågan – läkare har en nyckelroll i arbetet.
Svenska Läkaresällskapet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ta fram underlag för fortsatt handläggning på myndigheten avseende om och i så fall hur blodsmitta och hotbild mot vårdpersonal och medpatienter ska kommuniceras i medicinska journaler. Ingemar Engström, professor, sakkunnig i medicinsk etik samt tidigare ordförande i SLS delegation för medicinsk etik leder utredning.
SLS Kandidat- och underläkarförening, ett forum för AT-läkare och läkarstuderande vid svensk medicinsk fakultet som främjar utbildning, vetenskap och etik, prisar i år Edith Svensson och Mahta Memar för deras forskning om signalsubstanser respektive långtidsöverlevnad vid hjärtstopp på sjukhus. Priserna delas ut på Läkaresällskapet den 11 december kl 18.
Läkare ägnar allt mindre tid åt extern fortbildning, främst på grund av ökade produktionskrav och begränsad budget. Det är oacceptabelt anser Svenska Läkaresällskapet (SLS) som vill se en skärpning av verksamhetschefens ansvar när det gäller läkares fortbildning. I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet lyfter SLS särskilt fram fyra utvecklingsområden för att säkra läkares fortbildning.
Svenska Läkaresällskapet poängterar i sitt svar på ”God och nära vård – en primärvårdsreform", att fokus måste vara att förstärka allmänmedicin för att göra detta till ett attraktivt karriärval igen. Resursöverföringen kommer att bli en knäckfråga och SLS delar uppfattningen om vikten av kontinuitet men saknar en prioriteringsetisk diskussion när det gäller tillgängligheten!
SLS etikpris, Hippokratespriset, går till kliniskt verksamma läkare med etisk medvetenhet, aktiva i undervisning och förebilder för kollegor, medarbetare och studenter. Anna Sarkadi är professor i socialmedicin i Uppsala. Etisk medvetenhet är en livslång aktiv process som kräver ständig reflektion. Mer utrymme för reflektion och förbättringsarbete i vården leder till minskad samvetsstress.
Svenska Läkaresällskapet är i huvudsak positivt till förslagen i "En sexårig utbildning för läkarexamen". I sitt remissvar lyfter SLS bl a specialitetsspecifika kommentarer om målen, den snäva tidsramen och att maxantalet studiemedelsterminer nås.
Svenska Läkaresällskapet är kritiskt till att införa lagstadgat ansvar för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter med särskilda behov av individuellt stöd. Förslaget verkar harmlöst, men innebär urholkning av den lagstadgade prioriteringsplattformen och medför ökad detaljstyrning av vården.
Translationella priset går i år till Anna J. Henningsson, medicinsk chef, överläkare och docent vid Mikrobiologilab, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, för ansökan: ”Immunrespons vid borreliainfektion – betydelse för patogenes och sjukdomsförlopp”. Genetiska variationer i vissa immunreglerande gener samt hjärnskademarkörer studeras för mer kunskap om sjukdomsmekanismer och individuella skillnader.
