Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Lars Wallentin får 150 000 kronor av Läkaresällskapet för värdefull strokeforskning

    – En av Läkaresällskapets viktigaste och trevligaste uppgifter är att uppmuntra och stödja god forskning genom vetenskapliga priser till forskare och forskargrupper, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Årets pristagare delar på runt en halv miljon kronor. Lars Wallentin får SLS jubileumspris, 150 000 kr, som sedan 1858 belönar värdefull medicinsk forskning.

  • Hur säkerställer vi att hälso- & sjukvårdens resurser går till dem som behöver dem mest?

    Professionsbaserad klinisk revision kan vara svaret. Ett system där professionella grupper regelbundet granskar hälso- & sjukvårdens verksamheter på plats runt om i landet som involverar patienter och anhöriga. Det övergripande syftet är att belysa en enhets styrkor och svagheter utifrån medicinsk kvalitet, vetenskap och etik, men även att stimulera till utveckling och kvalitetsförbättringar.

  • ​Bengt Winblads pris, 50 000 kronor, till Alzheimerforskning

    – VI är extra glada i år att ha fått möjlighet att utse den första pristagaren för den senaste donationen, Bengt Winblads pris på 50 000 kronor som belönar Alzheimerforskning, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Hjärtliga gratulationer till årets pristagare och särskilt till den första Bengt Winbladpristagaren, Lars Tjernberg, Karolinska Institutet.

  • Svenska Läkaresällskapet belönar värdefull medicinsk forskning – i år en halv miljon kronor till tio pristagare

    – En av Läkaresällskapets viktigaste och trevligaste uppgifter är att kunna uppmuntra och stödja god forskning genom vetenskapliga priser till forskare och forskargrupper, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. I år delar vi ut priser inom olika specialiteter och pristagarna delar på närmare en halv miljon kronor.

  • Global hälsa är allas vårt ansvar

    Världen har blivit bättre. Medellivslängden har ökat, fler har tillgång till rent dricksvatten, färre barn dör före fem års ålder och fler barn går i skolan. Men trots framstegen har vi stora utmaningar kvar, som kräver gemensamma insatser på alla nivåer, lokalt och globalt. Global hälsa är ett av de områden Läkaresällskapet lyfter i sitt idéprogram – de globala målen nås med ökad kunskap.

  • Nytt åtgärdsprogram kan lösa vårdkrisen

    Kunskapslösningen är ett åtgärdsprogram om hur vi skapar en sjukvård som löser sina egna problem utarbetat av Svenska Läkaresällskapet och en arbetsgrupp vid Kungl. Vetenskapsakademien brett förankrat i hälso- och sjukvård, professionella organisationer, forskningsfinansiärer och näringsliv. Kunskapslösningen är en fördjupning av Läkaresällskapets idéprogram för en bättre hälso- och sjukvård.

  • ​Kompetensbrist hotar patientsäkerheten

    För att läkare fortlöpande ska vidareutveckla nödvändig kompetens för de arbetsuppgifter de ställs inför föreslår Svenska Läkaresällskapet att ett ordnat system, som utformas och ägs av läkarprofessionen, utvecklas. Systemet ska vara transparent och bygga på regelbunden dokumentation och uppföljning säger Stefan Lindgren i den fjärde filmen som nu släpps inom Läkaresällskapets idéprogram.

  • Medicinska åtgärder ska leda till förbättrad livskvalitet utifrån patientens perspektiv

    – Prognosbedömning är ofta vanskligt och en utomstående kan sällan bedöma en annan människas subjektiva livskvalitet på ett tillförlitligt sätt, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS etikdelegation, med anledning av nyhetsrapporteringen kring behandlingsbegränsningar. Beslut om att begränsa medicinska insatser får inte fattas som oreflekterade rutinbeslut vid inskrivning eller snabbt per telefon

  • ​ Bristande evidens för värdebaserad vård

    Läkaresällskapet har i flera debattinlägg kritiserat införandet av värdebaserad vård och efterlyst en evidensgranskning av modellen. I veckan presenterade SBU en kartläggning av kunskapsläget som visar att det finns för lite forskning om värdebaserad vård, och att evidensen är svag. Hälso- och sjukvården bör därför vara försiktig vid införandet av obeprövade styrmodeller anser Stefan Lindgren.

  • Preventiva insatser leder till bättre hälsa och minskar behovet av sjukvård

    – Läkare har unika möjligheter att såväl identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor som att hitta individanpassade strategier för att stödja människor att förändra sina levnadsvanor till det bättre och behålla dem över tid, säger Anna Kiessling, docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och projektledare för Levnadsvaneprojektet, i SLS film om jämlik hälsa.

  • Koordineringsinsatser måste följa etikplattformen och ska inte lagstiftas om

    – Funktionen rehabkoordinator finns redan i alla landsting, utan tvingande lagreglering, problemet, som vi ser det, uppstår med obligatoriet, varför lagstifta, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande i remissvaret om koordineringsinsatser i hälso- och sjukvården. Olyckligt att detaljstyra ett område där man inte kan se enkla samband mellan insatt resurs och åtgärder.

  • Patientsäkerheten hotas om inte medicinsk forskning prioriteras

    I ett nytt idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård lyfter Svenska Läkaresällskapet sex områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling. Medicinsk forskning är ett av dem och en grundbult i en välfungerande hälso- och sjukvård för att få fram nya effektiva metoder för diagnostik och behandling. När andra länder ökar resurserna till klinisk forskning drar Sverige ned.

Visa mer