– Att samtliga legitimerade läkare i och med förslaget får en grundläggande målstyrd och tydligt kliniskt orienterad utbildning under handledning oavsett vilket land man utbildat sig i, skapar ett stort mervärde för alla parter, läkare, verksamhet och patienter, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. Förslaget om bastjänstgöring för läkare är bra och bör genomföras.
Kunskap om levnadsvanor värderas olika på läkarutbildningarna visar en granskning som genomförts av Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention. Nu vill Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren att kunskapen prioriteras högre av lärosätena – för att rusta blivande läkare för de utmaningar som framtidens hälso- och sjukvård står inför.
SLS konstaterar i sitt remissvar på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, att det behövs riktlinjer för primärpreventiva insatser på befolkningsnivå med BVC, MVC och Riktade hälsosamtal, som framgångsrika exempel. Vikten av enkla råd och uppföljning kan inte heller betonas nog för att lyckas genomföra och behålla goda levnadsvanor.
En väl utvecklad nära vård, med allmänmedicin som bas, kommer att få ett stort uppdrag och utbildningsuppdrag och resursfrågan behöver lösas. Läkaresällskapet understryker vikten av att alla inblandade parter har samsyn för att en ny organisation för hälso- och sjukvården ska få genomslag.
Svenska Läkaresällskapet välkomnar utredningens förslag, i delbetänkandet SOU 2017:76, om enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. – Det utgår från patientens behov och följer hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen, vi är nöjda, kommenterar Stefan Lindgren, SLS ordförande, förslaget.
Svenska Läkaresällskapets Kommitté för prevention startade sitt arbete 2015. Syftet är att verka för att arbetet med levnadsvanor, primär och sekundär prevention av kroniska sjukdomar, och folkhälsa utvecklas inom hälso- och sjukvården och i samhället. Kommittén består av ett femtontal aktiva ledamöter från olika specialiteter.
Ett nytt år innebär nya möjligheter att förbättra sina kunskaper och insikter i professionellt bemötande av kollegor, patienter och anhöriga, Svenska Läkaresällskapets etikdelegation stöttar uppropet #utantystnadsplikt. Det är en fråga om professionell etik, en klok och god kollega förhåller sig respektfullt gentemot alla sina medmänniskor, säger Mikael Sandlund, Etikdelegationens ordförande.
Vi ser ett kategoriskt ställningstagande, ja eller nej till införande av dödshjälp, från Svenska Läkaresällskapets sida som ett hinder för att denna viktiga fråga ska kunna diskuteras på ett konstruktivt sätt, säger ordförande Stefan Lindgren. Frågan behöver analyseras och utredas ur brett samhällsperspektiv. Läkare ska delta i debatten såväl enskilt som via sina professionella organisationer.
Positivt att utredningen ”Ordning och reda i vården” ser över olika möjligheter för att säkerställa att vårdens pengar går till vård och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård verkligen ges företräde. Detta är viktiga frågor som Läkaresällskapet driver sedan flera år säger Stefan Lindgren i en kommentar.
Hysterektomier, att operera bort livmodern, är en av de vanligaste större gynekologiska operationerna i världen. Förbättrad återhämtning efter operationen är ämnet för Lena Wijk, överläkare vid Kvinnokliniken i Örebro, när hon håller 2018 års Lennanderföreläsning på Läkaresällskapet den 24 april.
AT och ST ska baseras på framtida behov av specialister; inte användas som ett sätt att lösa behov av läkararbetskraft inom olika områden, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande, med anledning av VG-regionens planerade förändring av ST i ortopedi. Det är också viktigt att läkare i utbildningen exponeras för tillräckligt stort patientunderlag inom områdena för utbildningens mål.
I slutbetänkandet av kommissionen för jämlik hälsa föreslås en rad åtgärder för att nå regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Svenska Läkaresällskapet efterlyser dock ett djupare resonemang om bristen på läkare i primärvården, och vilken betydelse det har för att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav på en jämlik vård.
