- En jämlik vård måste utgå från regeringens prioriteringsplattform, säger Kerstin Nilsson, Läkaresällskapets ordf. Riksrevisionens rapport bekräftar SLS oro för hälso- och sjukvårdens utveckling. För att underlätta läkarkårens diskussion om framtidens hälso- och sjukvård initierade Läkaresällskapet förra året projektet "En värdefull vård" i syfte att utarbeta ett policydokument för en god vård.
Läkaresällskapet välkomnar förslaget att förbättra informationshanteringen i vården och värna skyddet för den enskilde som presenteras i betänkandet SOU 2014:23. Positivt att informationen ska följa den enskilde och inte organisationen, säger Göran Petersson, ordf i SLS IT-kommitté, som sammanställt SLS remissvar. Men nya rutiner får inte äventyra tiden för patienter. Något som oroar många läkare.
Hur delaktig ska man vara som patient i sin egen vård? Ska man kunna välja och vad ska man kunna välja? Vad händer med de alternativ som inte finns? Är valfrihet detsamma som delaktighet? Styr den enskildas ekonomi hur delaktig man är? Vem har möjlighet att välja? Vilka val finns? Välkommen att diskutera och lära mer om delaktighet vid SLS och Slfs gemensamma etikdag på SLS den 11 nov kl 10-16.
Svenska Läkaresällskapet kan tack vare generösa gåvor och donationer stödja och belöna medicinsk forskning med drygt 30 miljoner kronor i anslag och bidrag till unga forskare och omkring en halv miljon kronor till vetenskapliga priser för framstående insatser inom olika forskningsområden. Priserna delas ut på Läkaresällskapet 4 november kl 17.30.
Svenska Läkaresällskapet välkomnar regeringens planerade kommission, och vill passa på att lyfta vikten av en mer jämlik forskning. Det finns stort utrymme för förbättring när det gäller sjukdoms- och samhällsgrupper som hamnar utanför den medicinska forskningens radar. Det finns stora skillnader i tillgång till god medicinsk forskning när det gäller äldre, multisjuka.och andra utsatta grupper.
Läkaresällskapet presenterar i ett policydokument sin ställning i frågan om fortbildning för läkare. Det är den längsta perioden i den yrkesverksamma läkarens gärning och vi ser det som nödvändigt att det finns system för att säkerställa att alla läkare har, och kan utveckla, rätt kompetens för verksamheten. Ansvaret ligger hos läkaren, men arbetsgivaren måste ställa resurser till förfogande.
Regeringen tar ett första steg mot att utveckla styrningen i offentlig sektor i en riktning som innebär att professionernas kunnande och yrkesetik blir mer vägledande. Svenska Läkaresällskapets projekt "En värdefull vård" har efterlyst ett ökat förtroende och delaktighet för professionen. Med det räcker dock inte med politiska beslut. Läkarkårens inställning och agerande är helt centralt.
Överläkare Mia Furebring, Avd för Infektionssjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala, får Läkaresällskapets Hippokratespris för sina insatser för att lyfta medicinsk-etiska frågor i den kliniska vardagen. Furebring får priset för att hon ”i sin läkargärning integrerar medicinsk specialistkompetens med ett omfattande engagemang för etiska frågor”. Priset delas ut vid SLS Årshögtid 4 november.
Under två intensiva dagar samlas läkare, forskare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården till läkarnas största specialistöverskridande mötesplats: Medicinska riksstämman. Ta del av några av årets höjdpunkter.
Svenska Läkaresällskapet arbetar genom projektet "En värdefull vård" för en utveckling av svensk hälso- och sjukvård i riktning mot mer kunskap och etik för att patientens behov ska tillgodoses på bästa sätt. Karl Sallin, ledamot i Svenska Läkaresällskapets styrelse, debatterar frågan söndagen den 19 oktober i SR-P1s program Debatt. Projektet ska resultera i ett åtgärdsförslag klart hösten 2015.
Från Svenska Läkaresällskapet har vi med djup oro tagit del av den information som framkommit i radiodokumentären ”Patienten och tystnaden”, att ärenden där läkare dömts för allvarliga brott ibland inte lämnas vidare från domstolarna till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, IVO för prövande av legitimationen.
Läget i Västafrika är akut och behovet av medicinsk personal i de eboladrabbade områdena är stort. I en jämförelse med USA och Kuba ligger Sverige långt efter. USA skickar 10 hjälparbetare per miljon invånare, Kuba 45 och Sverige 1 hjälparbetare per miljon invånare. Sverige kan göra mycket mer. Svenska Läkaresällskapet och Läkare Utan Gränser arrangerar högaktuellt seminarium den 1 oktober.
